0 Läs mer >>
Detta får lov att vara ett icke-hundrelaterat inlägg, men lugna era nerver - uppföljare på hundförarserien kommer.
 
Sedan senast har tre valpar hittat sina egna hem och en flicka väntar på att bli hämtad. Jag vart förlamad ett par dager efter en ganska allvarlig reakion på björnbärsstick. Är inte att rekommendera att plocka björnbär i skymningen i korta shorts!
Vi har flyttat från Malmö för att nu ha hamnat hemma hos min kära mor och min pappa, efter
att hämtat andan (och spelat lite xbox) ett par dagar halvvägs hit. Har spontanblekt håret och känner mig som Quasimodo ser ut, nästan.
Det känns bitterljuvt att vara tillbaks i garaget, vilket är en otroligt positiv skillnad sedan senast och det trots att taket läckte första dygnen. Allt har gått över förväntan, till och med vädret har förvånat. Aldrig varit med om något så bipolärt i hela mitt liv - fem minuter regn, fem minuter uppehåll, tio minuter regn, fem minuter uppehåll och så fortgick det i fyra dygn. Idag var inga undantag fast helt tvärtom.
Dimman imorse var så tjock att man inte kunde se huset bakom grannens, för att sedan skingras för att ge plats till strålande sommarsol och nu åskar det. Blir inte klok på detta.
 
Börjar man tala om vädret är det en ganska säker indikator på att det inte finns mycket mer att konversera om, vilket stämmer in väl på mitt liv de senaste fyra månaderna. Egentligen allt har stått på halt of obvious reasons. Har käkat choklad och det är typ det.
 
 
Väntar med iver på att få återse min cykel och mitt giganstiska Forever Living-paket som tyvärr
får komma med nästa leverans från Malmö. Lyckades snylta med mig några av produkterna
för att veta vad jag gett mig in på och oj vad glad jag är för det! Den ena produkten
har gjort underverk för mina slitna, snustorra och söndertuggande händer, fet som bara den
och gör verkligen gott genom alla hudlager, märks särskilt efter att man tvättat händerna.
Oftast är mina stackars händer tillbaks på ruta ett efter minsta kontakt med vatten vilket är
HELA TIDEN, valpar sölar och kladdar något jävligt. Tror inte jag kommer använda någon
annan handkräm mer, har gjort underverk för mina händer.
Har en annan tub som är en gel, den testade jag på de hål jag har på benen efter björnbärssticken
och den lugnande allt kli, för helvete vad det har kliat när huden börjat dra sig tillbaka. Även de
sår valparna bitit upp på händerna (och överallt) har fått en klick eller två.
För de som inte vet är valptänder och deras saliv väldigt allergent, till och med hundar och till
och med syskon kan reagera på varandras munkultur. Så för mig som redan har lantent
pälsdjursallergi från mors sida är det min värsta skräck här i livet att bli allergisk.
Innan när jag inte hade något att lindra såren med det var med fasa jag såg och kände hur svullet
och ömt det blev. I skrivande stund går jag med 14 sår på händerna som är 5mm eller mer, inget
av dem ömmar eller är svullet.
 
Så förstå min förväntan på resten av produkterna, för om ett par tuber kan göra så stor skillnad, tänk då vad dunken och de andra varorna kommer göra!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Tips från coachen.

0 Läs mer >>
Jag vet inte om detta är av intresse, men har en önskan om att detta inlägg sprids av de som delar min filosofi och som vill uppmuntra folk till bättre hundhållning.
 
Senaste veckan är egentligen då valparna blivit små hundar på riktigt. Mentalt alltså, vilket gör att de fått umgås mer och mer med Tuva. De börjar förstå vart hennes gräns går och respekterar den mer, hon tolerar dem i samma utsträckning. Det har gett mig mer dyrbar tid att studera "opåverkade" hundars beteende än innan och ger mig snålskjus på kunskapsvägen. Med opåverkade menar jag oskyldiga, ni vet, precis som barn. Vill man lära sig människan ska man rikta blicken mot de yngsta och så är det med alla djur.
De inlägg som hamnar i det här facket är några av de observationer och metoder som gjort mig till en bättre flockledare och förbättrat mina korrigeringsmetoder. Jag kommer också klargöra min definitinon av orden jag använder så att de få som kommer läsa FÖRSTÅR vad jag vill ha menat! Ledarskap är inte en diktatur, jag leder valpen med hjälp av röst och små knuffar eller bortfösningar stärkt med verbalt stöd ("tsst", "nej", "icke", "fy", you get it).
Fyskisk förstärkning krävs bara ett fåtal gånger, så länge det inte tillkommer en framfusig valp. Funkar alltså på både en och fem valpar samtidigt.
Lika så bryter jag bus som håller på att urarta eller någon som tuggar på ett sovande syskons öra, de gånger man inte varit uppmärksam nog och bytit i tid.
Krävs inte många gånger för mina små att fatta grejen, men kan behövas påminnas någon gång om dagen. Exempelvis när man kommer hem eller när de små är övertrötta.
 
Egentligen så lyssnar dem bäst på verbal korrigering senaste dagarna, detsamma som med Tuva nu. Nästa steg i fostrandet är tålamod. Det får inte förekomma något yl, skäll eller eskalerande pip när man kommer hem, fixar deras mat eller dylikt. Detta "förebyggs" med att helt enkelt prata med dem. Säg att du ÄR hemma, att du har koll på läget så det är bara att gå och lägga sig igen, det är lugnt.
70% av gångerna ligger alla ner igen eller justerar sin sovplats inom 90 sekunder. FÖRSÖK INTE ÖVERRÖSTA DEM, det kommer göra din hund ännu mer hysterisk och det är ett av de största misstagen du kan göra. De resterande 30% ryter jag till med att klappa händerna en gång och ropa "HEY" för att bryta det kollektiva lagget i flocken.
Får du reaktionen du vill ha, med eller utan korrigering - varendaste varendaste gång - belöna med kärlek. INTE GODIS, inte ifall relationen mellan er är ny eller tilliten inte riktigt är där. Ger du godis från första gång kommer hunden se dig som en matautomat. När ni tränar trix är det tvärtom, godis först med kärlek till succesivt bara ömhet som belöning. Trix ska vara kul, diciplin är ömsesidig tillit och respekt. Det är då ni får en relation som trollet och jag har och visst är det något att sträva efter?
 
Jag kommer ha mycket mer att skriva om, men då vill jag nå ut till många så det gör någon nytta. Låter det logiskt, hjälp mig hjälpa de stackars hundar som inte haft turen att möta mig!
Jo, efter att ha analyserat valparna och innan dem deras far (coming up!) har min förståelse blivit mycket, mycket känsligare och precist. Men jag är inte mer än människa och gör misstag tills jag hittat exakt rätt, får jag inte direkt bättring efter ett par försök gör jag om och gör förhoppningsvis rätt!
Det kan bli missförståd och tillit få sin törn stunden vilket kan verka (och i värsta fall bli) ett onödigt trauma, men lägger man ner tid att redeema sig i hundens ögon kan man jobba förbi det.
 
Med andra ord, kort och gott och summan av kardemumman så gör jag researchen åt er, för er som vill bli som mig och min bästa vän!

 
 

"En rumsren hund är d...