enfilosofsvardag.blogg.se

Jag vet inte om detta är av intresse, men har en önskan om att detta inlägg sprids av de som delar min filosofi och som vill uppmuntra folk till bättre hundhållning.

 

Senaste veckan är egentligen då valparna blivit små hundar på riktigt. Mentalt alltså, vilket gör att de fått umgås mer och mer med Tuva. De börjar förstå vart hennes gräns går och respekterar den mer, hon tolerar dem i samma utsträckning. Det har gett mig mer dyrbar tid att studera "opåverkade" hundars beteende än innan och ger mig snålskjus på kunskapsvägen. Med opåverkade menar jag oskyldiga, ni vet, precis som barn. Vill man lära sig människan ska man rikta blicken mot de yngsta och så är det med alla djur.

De inlägg som hamnar i det här facket är några av de observationer och metoder som gjort mig till en bättre flockledare och förbättrat mina korrigeringsmetoder. Jag kommer också klargöra min definitinon av orden jag använder så att de få som kommer läsa FÖRSTÅR vad jag vill ha menat! Ledarskap är inte en diktatur, jag leder valpen med hjälp av röst och små knuffar eller bortfösningar stärkt med verbalt stöd ("tsst", "nej", "icke", "fy", you get it).
Fyskisk förstärkning krävs bara ett fåtal gånger, så länge det inte tillkommer en framfusig valp. Funkar alltså på både en och fem valpar samtidigt.
Lika så bryter jag bus som håller på att urarta eller någon som tuggar på ett sovande syskons öra, de gånger man inte varit uppmärksam nog och bytit i tid.

Krävs inte många gånger för mina små att fatta grejen, men kan behövas påminnas någon gång om dagen. Exempelvis när man kommer hem eller när de små är övertrötta.

 

Egentligen så lyssnar dem bäst på verbal korrigering senaste dagarna, detsamma som med Tuva nu. Nästa steg i fostrandet är tålamod. Det får inte förekomma något yl, skäll eller eskalerande pip när man kommer hem, fixar deras mat eller dylikt. Detta "förebyggs" med att helt enkelt prata med dem. Säg att du ÄR hemma, att du har koll på läget så det är bara att gå och lägga sig igen, det är lugnt.
70% av gångerna ligger alla ner igen eller justerar sin sovplats inom 90 sekunder. FÖRSÖK INTE ÖVERRÖSTA DEM, det kommer göra din hund ännu mer hysterisk och det är ett av de största misstagen du kan göra. De resterande 30% ryter jag till med att klappa händerna en gång och ropa "HEY" för att bryta det kollektiva lagget i flocken.

Får du reaktionen du vill ha, med eller utan korrigering - varendaste varendaste gång - belöna med kärlek. INTE GODIS, inte ifall relationen mellan er är ny eller tilliten inte riktigt är där. Ger du godis från första gång kommer hunden se dig som en matautomat. När ni tränar trix är det tvärtom, godis först med kärlek till succesivt bara ömhet som belöning. Trix ska vara kul, diciplin är ömsesidig tillit och respekt. Det är då ni får en relation som trollet och jag har och visst är det något att sträva efter?

 

Jag kommer ha mycket mer att skriva om, men då vill jag nå ut till många så det gör någon nytta. Låter det logiskt, hjälp mig hjälpa de stackars hundar som inte haft turen att möta mig!
Jo, efter att ha analyserat valparna och innan dem deras far (coming up!) har min förståelse blivit mycket, mycket känsligare och precist. Men jag är inte mer än människa och gör misstag tills jag hittat exakt rätt, får jag inte direkt bättring efter ett par försök gör jag om och gör förhoppningsvis rätt!
Det kan bli missförståd och tillit få sin törn stunden vilket kan verka (och i värsta fall bli) ett onödigt trauma, men lägger man ner tid att redeema sig i hundens ögon kan man jobba förbi det.

 

Med andra ord, kort och gott och summan av kardemumman så gör jag researchen åt er, för er som vill bli som mig och min bästa vän!